LinaCarlberg

Nu precis ringde Robin och vi blev sittande i telefon i 1h och 20 min. Tiden går alltid så snabbt när vi pratar och fråga mig inte vad vi pratar om. Det bara flyter på det där.  Och det roligaste av allt är att om man räknar bort det att vi träffades för 2 veckor sedan lite snabbt, ca 10 min, så har vi inte träffats sedan i Halmstad sommaren 2004. Vi båda var där under en vecka och han hängde med mig och mina tjejer. Lyssnade på "rulla fram", lärde varandra nya uttryck "vi hörs", "håll käften", "nat-halie" med mera med mera. Shit potatas fritas det är vekligen kjempelängesedan, men det är roligt det där. Tycker det är gökul när man faktiskt kan hålla kontakten och det är det inte alla som kan. Fast det är klart i alla situationer är det ett givande och tagande, men det är ju så värt det om man nu tycker att det är värt det. Jag menar, en av mina bästa vänner lärde jag känna när jag var 4 år och vi gick på dagis tillsammans. Detta var i Jönköping. Vi har inte alltid haft samma kontakt då jag flyttade därifrån för 10 år sedan, men vi träffas fortfarande och har så kul tillsammans. Dessutom av en slump hamnade vi båda i Oslo och vi blev även sambosar där. Bästaste Annika är det!!

Tjejerna brukar alltid säga det att "så typiskt Lina att hålla kontakten" och "hur orkar du?" Visst det är typiskt mig och självklart orkar jag. Det är ju roligt. Det är ju vänskap.

En liten parantes: Så kul för den där låter "do you wanna fuck" har jag alltid trott heter "do you wanna fuck me" fram tills idag... Dessutom hade Robin berättat det för dem som sjunger den, hans polare, och dem tyckte det var lika roligt. Men hallå eller lätt hänt liksom!

XOXO Lina Carlberg